arkitektur och design har kraften att påverka människor – vårt tänkande, vårt humör och vårt allmänna välbefinnande. Designens skönhet är att den kan påverka oss på alla olika skalor – hur vi använder en specifik produkt, hur ett enkelrum kan påverka oss, effekten av en byggnad när vi går in i den och spenderar tid i den, hur vi älskar eller hatar en stad… denna studie av förhållandet mellan människor och deras omgivning, hur kroppen och hjärnan svarar på den byggda miljön har kallats Neuroarkitektur.
många studier av neurovetenskapsmän och psykologer ger gott om bevis för att validera detta – hur byggnader och städer kan påverka vårt humör och välbefinnande, till stor del på grund av de specialiserade cellerna i hippocampusregionen i våra hjärnor som är anpassade till geometrin och arrangemanget av de utrymmen vi bor i. Ändå tenderar designers att betala liten uppmärksamhet åt de potentiella kognitiva effekterna av deras skapelser av sina användare. Strävan att utforma något unikt tenderar att åsidosätta överväganden om hur det kan forma beteenden hos dem som lever med det.
förhållandet mellan design och psykologi är inte bara följdriktigt, det är dubbelriktat. Å ena sidan har framgångsrik design Tydliga psykologiska och fysiologiska effekter; å andra sidan spelar Psykologi, mänsklig erfarenhet och vår biologiska ledning en viktig roll i vad vi uppfattar som en framgångsrik design och i sin tur vad vi designar. Arkitektur kan således betraktas som en form av mänskligt uttryck, som visar psyken hos en enskild designer eller kollektivet.
den arkitektoniska stilen har utvecklats över tiden som allmänhetens preferenser har förändrats, tekniken har avancerat och som nya material och tekniska processer har upptäckts. Denna förändring kan också vägas av de vacklande prioriteringarna i samhällen mellan de tre traditionellt etablerade principelementen arkitektur, form, användning och skönhet. Efter andra världskriget har det till och med varit ett fullständigt åsidosättande av dessa till antagandet av uppenbarligen mer giltiga principer för form, nytta och hantverk. Detta födde trenden med enkla, arkitektoniskt ooriginal, mindre, mindre detaljerade byggnader. Det vände sig så småningom till skapandet av miljöer som hade en unik form av sensorisk deprivation. De ledde till brist på intellektuell stimulans, avlägsnande av varje aspekt av mänsklig beröring, skapa utrymmen som saknade förmågan att producera ett positivt fysiologiskt svar eller en känsla av välbefinnande.
vi formar våra byggnader och därefter formar våra byggnader oss – Winston Churchill
Föreställ dig designens kraft över människor om vi som designers och arkitekter visste exakt vad vi kunde göra!! Arkitektur är ett av de få fält där slutprodukten inte kan ignoreras – alla tvingas märka den och åtminstone på en undermedveten nivå ha en åsikt om den. Vi har makten att skapa något som ingen kan undvika! Varje enskild person i samhället måste lyssna!
’ du kan lägga ner en dålig bok; du kan undvika att lyssna på dålig musik; men du kan inte missa det fula tornblocket mitt emot ditt hus’ – Renzo Piano
Föreställ dig då, om vi kunde utnyttja denna förståelse av psykologibaserade insikter; det skulle förändra hur produkter tillverkas, byggnader och städer byggs, hur samhällen bildas och i sin tur formar mänskligheten!
”om vetenskapen kunde hjälpa designyrket att motivera värdet av bra design och hantverk, skulle det vara ett mycket kraftfullt verktyg och möjligen förändra kvaliteten på den byggda miljön” – Alison Brooks
större interaktion mellan disciplinerna kan till exempel minska risken för att upprepa arkitektoniska katastrofer som Pruitt – Igoe bostadskomplex i St Louis, Missouri, byggd under 1950-talet. Dessa 33 formlösa flerbostadshus, designad av Minoru Yamasaki, sågs ursprungligen som ett genombrott i stadsförnyelse, beröm för att slösa inget utrymme. Men de blev mycket snabbt ökända för sitt brott, elände och social dysfunktion. Det hävdades att de vidöppna utrymmena mellan blocken avskräckte en känsla av gemenskap, särskilt när brottsfrekvensen och vandalismen började stiga. De revs så småningom 1972.
Pruitt-Igoe var inte en outliner. Bristen på beteendeinsikt bakom de modernistiska bostadsprojekten från den tiden, med deras känsla av avskildhet eller isolering från det större samhället och dåligt tänkta offentliga utrymmen, hade en negativ inverkan på användarna, vilket i sin tur ledde till dess förfall och eventuell rivning.
idag, tack vare de många psykologiska studierna, har vi en mycket bättre uppfattning om vilken typ av miljöer som människor tycker om och tycker är stimulerande. Genom att förstå mer om hur människor upplever den byggda formen kan vi nu ta ett mer passagerarcentrerat tillvägagångssätt för att designa vilket leder till mer positivt laddade utrymmen för olika användningsområden.
en arkitekt kan kontrollera mänskligt beteende med sin design genom att förstå hur en byggnad eller vissa designbeslut kan påverka en persons beteende och därmed ändra individens humör och uppfattning. Att förstå hur miljön påverkar människor kan möjliggöra manifestation av design som har förmågan att påverka människor. Att ta detta till ground zero-det finns många element inom arkitektur och design som påverkar psykologin hos människor som bor på platsen, från grundläggande prestanda hos arbetsgivare på ett kontor till att locka kunder och öka försäljningen i en butik eller från att tippa människor till en värld av frustration och brott för att uppmana människor att göra bättre i en miljö som främjar positivitet och goodwill.
som designers har vi sådan kraft att få design att förändra världen. Vi måste verkligen utnyttja vår plattform bättre och göra saker som är användbara – Yinka Ilori
med hjälp av denna kunskap och de tekniska verktyg som nu finns tillgängliga har vi möjlighet att skapa arkitektur som inte bara är estetiskt vacker utan också psykologiskt fördelaktig. Med olika hälsoproblem, stressnivåer utanför diagrammen och ett förödande Socialt dysfunktionellt samhälle, som använder arkitekturdesign som utnyttjar element som är kända för att ge återställande fördelar måste betraktas som vår plikt! Det är också viktigt att vi omprövar de samhällsintroducerade konstruktioner som felaktigt har märkt fältet arkitektonisk design som enbart en konstform som tar bort sin meningsfulla legitimitet den förtjänar – som ett fält som har potential att forma mänskligheten med betydande samhälleliga fördelar.
BIBLIOGRAFI & REFERENS
https://www.parliament.uk/about/living-heritage/building/palace/architecture/palacestructure/churchill/
https://www.pritzkerprize.com/sites/default/files/inline-files/1998_Acceptance_Speech.pdf
https://www.zetteler.co.uk/news/2018/07/20/the-power-of-a-well-designed-space
https://www.dezeen.com/2019/08/16/yinka-ilori-interview-design-colour-london/