Effekt av Moringa oleifera-tillskott under graviditeten på förebyggande av hämmad tillväxt hos barn mellan 36 och 42 månader | I'm running

resultat och diskussioner

barnen mellan 34 och 39 månader hade det högsta antalet i EG-gruppen med totalt 77 (46, 1%), medan de mellan 40 och 44 månader var i IG-gruppen med totalt 70 (43, 5%). Den bivariata analysen visade att interventionsgruppen var relaterad till åldersgruppen barn (p<0,001). Födelsevikten och längden, exklusive amning och kompletterande utfodring, visade emellertid inte ett signifikant samband med interventionsgruppen (p>0, 05) (Tabell 1).

Tabell 2 visar det högsta antalet hämmad tillväxt hos barn i PG-interventionsgruppen med ett totalt antal 66 (41,5%), medan ig-och EG-grupperna var 53 (33,3%) och 40 (25,2%). Testresultaten visade ett signifikant samband mellan interventionsgruppen och förekomsten av hämmad tillväxt hos barn (p<0,05). Andra variabler som är riskfaktorer för förekomst av hämmad tillväxt visade inte ett signifikant samband i denna studie (p>0,05).

tabell 3 visar att energiintaget för stuntade barn var lägre än normalt, vilket är 981 kcal 455 kcal och 1062 520 kcal. Resultaten visade att deras energiintag inte var relaterat till förekomsten av hämmad tillväxt (p>0,05). Dessutom visade det sig att det högsta fettintaget hos normala barn var mer jämfört med stuntade barn, nämligen 32 25 mg och 27 18. Annat näringsintag visade inget signifikant samband med förekomsten av hämmad tillväxt (p>0,05). Dessutom visade alla typer av matmönster hos barn inget signifikant samband med förekomsten av hämmad tillväxt. Multivariat analys utfördes för att se effekten och signifikant värde av RR (relativ Risk) mellan interventionsgrupperna och minskningen av förekomsten av stuntad tillväxt. Dessutom innehåller det också andra variabler som är riskfaktorer för hämmad tillväxtincidens. I interventionsgruppen som använde IG som referens visade att EG-gruppen hade en p<0,005. Detta innebär att EG-interventionen hade en effekt på att minska förekomsten av hämmad tillväxt (Tabell 4).

denna studie visar att EG-intervention har en signifikant effekt på att minska förekomsten av stunting hos barn mellan 36 och 42 månader. EG-interventionen visade den lägsta förekomsten av stunting bland andra interventioner som PG och ig. EG-interventionen är moringa som gjordes genom extraktionsprocessen. Medan PG-interventionen är moringa som traditionellt gjordes genom att torka bladen och dunka tills den var jämn. Under graviditeten måste mödrar få ett tillräckligt utbud av näringsämnen för att förbättra deras hälsotillstånd och även fostrets tillväxt.15 att ge moringa-extrakt till gravida kvinnor ger ett rikligt utbud av mikronäringsämnen inklusive Fe, vitamin A, vitamin C och selen under graviditeten. Det var känt att moringa-växter har mycket mikronäringsämnen och makronäringsämnen, Därför kallade forskarna det trädets mirakel.7

de flesta gravida kvinnor hade brist på mikronäringsämnen jämfört med makronäringsämnen under graviditeten. Moringa-extrakt har tillräckliga mikronäringsämnen jämfört med TTD, därför är mödrar som konsumerar moringa fyllda med mikronäringsämnen. Mikronäringsämnenas roll som Fe i moringa-extrakt ger ökat hemoglobin hos gravida kvinnor och förhindrar också DNA-skador på grund av oxidativ stress.11 En studie utförd av Sindhu visade att det fanns en signifikant ökning av hemoglobinnivån hos anemiska gravida kvinnor som fick moringa-extrakt. Därför rekommenderade studien administrering av moringa för att förhindra järnbrist hos anemiska gravida kvinnor.16

Moringa extract har aktiva kemiska ämnen (fytokemikalier) i form av flavonoider, fytosteroler och steroider som har antiinflammatoriska, anti-cancerframkallande, antiproliferativa och antivirala funktioner.17,18 innehållet i dessa fytokemikalier i detta extrakt skyddar moderen från sjukdomar som kan störa fostrets tillväxt under graviditeten. Därför förbättrar administrering av moringa-extrakt mödrarnas näringsstatus och påverkar placentation och tillförsel av näringsämnen från modern till fostret.19,20

förbättring av mödrarnas hälsa under graviditeten ger ett positivt svar på fostrets tillväxt eftersom friska barn föds till friska mödrar.21 tidigare studier har föreslagit att administrering av moringa-extrakt under graviditeten skulle förhindra barn från låg födelsevikt.11 detta inträffade eftersom mamman under graviditeten hade en god tillgång till mikronäringsämnen från moringa som har en funktion att öka tillväxten av viktiga organ i fosterfasen. Dessutom påverkades barnets tillväxt starkt av moderns näringsintag i denna fas. När moderns näringsnivå är tillräcklig får barnet tillräckligt med näringsämnen genom moderns placenta. 22

förutom gravida kvinnor visar administreringen av moringa till barn också goda resultat på deras näringsstatus under småbarnsfasen. Näringsämnena i moringa är rika på protein, Ca, Fe, C-vitamin och karoten och kan användas som en lämplig växt i områden med hög förekomst av undernäring.23 tidigare studier har visat att administreringen av moringa kan övervinna förekomsten av undernäring för barn under sitt första år.24 vidare visade en forskning utförd av Andrew i Arusha-regionen att användningen av moringa har en signifikant positiv effekt på barnens näringsstatus och också kunde minska deras sjuklighet.25 detta händer eftersom C-vitamin och Fe i moringa spelar en roll i antioxidantfunktionen, som inkluderar att förebygga fria radikaler som skulle störa barnens näringsstatus. Järn och andra mikronäringsämnen spelar också en roll för att öka hemoglobinnivåerna hos barn. Srikanths forskning i Indien uppgav att att ge moringa till barn också kan vara ett alternativ vid behandling av proteinbrist. 26 Detta visar bidraget från den rikliga mängden och funktionen av proteinet i Moringa-växter. Denna studie visar också att det inte fanns någon skillnad i det genomsnittliga konsumtionsmönstret för grönsaker och frukt i varje interventionsgrupp. Därför stöder detta en viktig roll i tillgången på näringsförsörjning av barn från födseln.

det var en genomsnittlig skillnad mellan administrering av EG, PG och IG för att minska stunting hos barn. Den multivariata analysen visar att EG-interventionernas roll är signifikant för att minska förekomsten av stunting jämfört med andra interventioner. Detta beror på att i IG-interventionen består kompositionen i den endast av Fe och folsyra. Jämfört med t.ex. intervention som har många rikliga näringsämnen, inte bara Fe och folsyra. När det gäller kvantitet var det bara 60 mg Fe plus 0,2 mg folsyra i IG. I EG, baserat på resultaten från laboratorietester vid Gajah Mada University, Indonesien, konstaterades att i 100 g av extraktet fanns 9.72 mg Fe, 1282 mg C-vitamin och 12,31 gram protein. Detta visar att när det gäller näringstillgänglighet mellan EG och ig var näringstillräckligheten hos mödrar som fick EG bättre än ig. Därför var barn födda i EG-interventionsgruppen bättre på att förhindra stunting jämfört med ig.

dessutom ligger skillnaden mellan EG och PG i presentationen av moringa-kompletteringsprocessen där EG använder vattenutvinning och inkapslar den, medan PG använder en tork-och raffineringsprocess innan den inkapslas. Baserat på tidigare forskning visades att 100 gram PG innehåller 27,10 gram protein, 2,30 gram fett, 16,30 mg vitamin A, 17,30 mg C-vitamin, 28,20 mg Fe, 5,20 gram Zn och no Se.7 för EG-innehållet som tidigare nämnts innehåller 100 gr EG 12, 31 gram protein, 18, 62 gram fett, 313 mikro vitamin A, 1282 mikro vitamin C, 9, 72 gram Fe, 3, 77 gram Zn och 47 mg Selen. Därför är näringsinnehållet i PG mer än t.ex. i näringsinnehållet i Protein, Fe och Zn. EG ger emellertid ett överflöd av näringsämnen som är mer talrika och varierar, till exempel i fett, vitamin A, vitamin C och selen näringsämnen som inte finns i PG. Baserat på näringsvärdet är näringsämnena i EG mer olika jämfört med PG. Skillnaden i näringsinnehåll har en signifikant effekt på fostrets tillväxt hos barn och under amning.

dessutom visar flera forskningsartiklar att den extraherade formen har större fördelar än mjölformen. I processen att erhålla näringsämnen i form av mjöl under extraktionsprocessen hittades flera fytokemikalier i det extraherade materialet. Fytokemikalier är aktiva kemikalier som finns i en växt. Baserat på tidigare forskning visades det att EG har fytokemiska ingredienser som flavonoider, saponiner, alkaloider, tanniner och fenoler.19 dessa fytokemikalier har flera fördelar för människor. Till exempel har flavonoider en stor antioxidantfunktion och ökar urinering och elektrolytutsöndring, som fungerar som kalium som absorberar elektrolytjoner.27 dessutom är fenolkemikalierna i moringa multifunktionella föreningar som är användbara för gravida kvinnor och barn för att förebygga cellskador, sjukdomar och åldrande.28

tidigare forskning visar också att ge t.ex. till gravida kvinnor ökar mängden bröstmjölk. Närvaron av rikligt fett i moringa bidrar till bildandet av fettsyror som är mycket fördelaktiga för ammande mödrar. Dessa fettsyror inkluderar Arakidinsyra (AA), Alfa linolsyra (ALA) och linolsyra (LA). Interaktionen och omvandlingen i kroppen mellan ALA och LA bildar dokosahexaensyra (DHA), medan omvandlingen från LA bildar AA. DHA och AA spelar en viktig roll i tillväxten och utvecklingen av kroppsvävnader hos barn under småbarn. Tidigare studier har visat att nivåerna av DHA och AA i EG-intervention var större än PG, nämligen DHA = 38, 20 ph/mL, AA = 180, 16 ug/m och DHA = 33, 37, AA = 176 ug/m. därför gjorde detta näringsinterventionen i form av EG att bli bättre på att minska förekomsten av stunting än de andra två interventionerna, nämligen PG och ig.29

de externa och interna faktorerna hos barn som kan påverka förhållandet mellan interventionerna och förekomsten av stunting mättes också för att kontrollera effekten av dessa faktorer. De är riskfaktorer för stunting inklusive en lång historia av födelsevikt och längd, konsumtionsmönster och barns intag. Baserat på de insamlade uppgifterna visade denna studie att födelsevikt och längd och skillnader i den genomsnittliga historien om amning och kompletterande utfodring i varje interventionsgrupp inte var associerade med förekomsten av stunting. Förutom att inte ge ett förhållande till förekomsten av stunting, har denna faktor ingen signifikant skillnad i andelen av varje interventionsgrupp. Mängden näringsintag för barn visar att endast feta näringsämnen är förknippade med förekomsten av stunting. Efter att den multivariata analysen utfördes för att kontrollera de förvirrande variablerna fann man emellertid att fettförbrukningen inte signifikant påverkade förhållandet mellan EG-intervention och förekomsten av barnstammning. Detta förklarar att dessa riskfaktorer inte ger en samtidig relation till förekomsten av barnstammning i denna studie.

en forskning om näringstillskott hos gravida kvinnor har genomförts men resultaten av dessa ingrepp är fortfarande mycket blandade. I denna 5-åriga studie genomfördes också olika typer av näringsinterventioner under graviditeten och det fanns en närmare uppmärksamhet på effekterna på tillväxten hos barn mellan åldrarna 0 och 5 år. Det har emellertid inte funnits något signifikant resultat för att minska förekomsten av stunting hos barn i åldern 36 till 42 månader.30 resultaten av denna studie kan därför vara en lösning på problemet med näringsintag hos barn och mödrar i områden som har en hög förekomst av hämmad tillväxt och anemi.