i kristen symbolik har djur såväl som växter, monogram och andra föremål ofta använts som religiösa symboler. Den tidiga kyrkan föredrog att använda de djur som nämns i den Heliga Skriften. I Bibeln såväl som i liturgin skiljer sig så kallade rena djur tydligt från de som är orena. När det gäller dygderna symboliserar lejonet mod och tjänster av ett kraftfullt skydd. Lammet representerar Kristus och den kristnas ödmjukhet. Tjuren representerar styrka; hunden, trohet; ormen, försiktighet och försiktighet;
duvan, den Helige Ande; svalan, oskuld; lark, sången av Guds lov; hjorten, den kristna längtan efter frälsning; påfågeln, odödlighet. Vissa djur används regelbundet för att representera de olika lasterna. Kameleonen symboliserar hyckleri; hyena, orenhet; vargen, girighet; räven, listig; ugglan, mörkret; röven, självvilja; ormen, djävulen. I tidig kristen litteratur lånas djur också från de gamla fablerna tillsammans med deras konnotativa symbolik. Till exempel är Pelikan används för att representera inlösen, och även Kristi ge av sig själv i eukaristin. Den många huvudet hydra används ofta för att representera kätteri. Fisken är en av de tidigaste och viktigaste av kristna symboler. De fem bokstäverna i ordet för fisk på grekiska bildar en akrostikon som betyder Jesus, Kristus, Guds Son, Frälsare (se ichthus). Fisken används också som en symbol för dop och Kristus i eukaristin. Kyrkan uppmuntrar fortfarande användningen av djursymboler i sina kyrkor och skolor som ett enkelt sätt att symbolisera dygd och vice.
Se även: symbolism, tidig kristen; bestiary; physiologus.
bibliografi: K. K. obbignstle, Ikonografie der christlichen Kunst (Freiburg 1926-28) 1:119-132. B. K., ”djur och fristad,” i Mullus: Festschrift Theodor Klauser, Red. a. stuiber och A. hermann (Jahrbuch f aubbir Antike und Christentum suppl. 1; 1964) 209-214. L. R. O. A., Iconographie de l ’ Art Chr (Paris 1955-59) 1: 76-132, bibliog. 138–140.